"Gittans damfrisering"

Warning! The following slip may be offensive to some people, parental guidance is advised ;) enjoy!

"Gittans damfrisering"

Maggan to the rescue!

Psykjävlar!

Nu är jag förbannad! Inget ovanligt med det iofs, men idag blev jag extra förbannad på landstinget.

Jag fick för cirka 10 år sedan diagnosen bipolär sjukdom 2, och har sedan dess medicinerat för det.

Medicinerna har varierat beroende på vart i världen jag befunnit mig och vilken typ utav läkare jag träffat, men oavsett vad jag fått utskrivet så har jag aldrig riktigt tyckt att det fungerat för mig. Det har fortfarande varit någonting som inte gjort att jag inte mått 100% bra.

För nån som inte lider utan någon form utav "hjärndiagnos" kanske fnyser lite nu och skakar på huvudet.

Vadå, det är väl bara rycka upp sig och bita ihop som alla andra, eller hur?!

Till dessa ignoranta tragiska personer vill jag bara informera att mental ohälsa var den första typen utav sjukdom som dokumenterades.

Så riktigt varför det fortfarande är så tabu att erkänna att man lider utav en sådan sjukdom förstår jag faktiskt inte.

Själv blir jag som på bilden en riktigt dålig dag ;).

Nu till varför jag är så förbannad på landstinget!

För ca ett halvår sedan fick jag träffa en ny läkare som efter lite efterforskningar i mina journaler kom fram till att jag antagligen har en felaktig diagnos.

Vilket för mig skulle förklara en hel massa obesvarade frågor då jag, oavsett psykolog sessioner och mediciner i tio års tid, fortfarande inte mår riktigt bra.

Hallellulja!!

Även om jag skulle bli rätt irriterad om det visade sig att det stämde med en feldiagnos, så skulle jag ju ändå isf få svar på vad som verkligen är fel på mig.

Så denna läkare säger åt mig att gå av mina mediciner helt och hållet för att det ska bli lättare att göra en ny så kallad utredning.

Och självklart som alla duktiga patienter gör jag ju precis som hon säger.

För alla er som någon gång provat någon form utav opiater eller andra tyngre droger vill jag bara säga; en avtändning från 200 mg Zoloft/dag är värre än allt annat! Plus att den håller i sig i typ tre veckor efter att man slutat ta dem helt och hållet.

Kul!! Not!!

Efter att jag slutat med Zoloften så fick jag komma på ett nytt besök för att se hur jag "mådde" och för att disskutera andra möjliga diagnoser.

De visade sig vid det här laget att jag tickade alla boxar i ADHD mappen.

Så de beslutade sig för att sätta mig på en utrednings lista innan jul och det var det sista jag hörde från dem, tills imorse!

Imorse kom ett brev med posten från Landstinget Västernorrland. Jag blev överlycklig då jag självklart trodde att det innehöll en kallelse till utredning.

Brevet innehöll ett papper med följande text:

Vi har vid styreelsemöte beslutat att dwt inte finns grund att göra en uttredning.

Ok...

Finn massor med fel!

Inte nog med att det är ett analfabet som fått jobbet att skriva brevet, det är fullkomligt respektlöst mot mig som patient!

Ingen förklaring, ingenting! Bara så där, de har beslutat vid ett påhittat styrelsemöte att det inte finns grund att göra en utredning.

Det handlar om brist på resurser och pengar! Jävla satans hycklare!! Om man har en patient som stämmer in som handen i handsken gällande definitionen utav ADHD, så gör man ta mig fan en utredning på denna oavsett om man har resurser eller inte!

Man kan ju inte bara förbereda denna patient genom att plocka bort mediciner osv och sedan bara kasta ut henne i regnet och hoppas på det bästa!

Nej usch!!!

Och när jag väl provade att ringa för att uttrycka exakt vad jag kände så hade telefontiden gått ut med en timme! )#¤%&¤&/¤#!

Imorgon kommer det vara någon olyckligt lottad sate som kommer få en avhyvling PÅ telefontid!!

Psykjävlar!!!

"Gittans Damfrisering" Av och med Anna Brodin as Maggan, Malin Lind som Gittan samt Lotta Thorell som Dessan. Enjoy ;)

"Gittans Damfrisering"! Tänkte lägga upp denna underbara serie lite då och då. Måste dock varna att vissa saker kan vara stötande för somliga, men jag/vi frånsäger oss såklart allt ansvar och hänvisar till tryckfrihets lagen ;).

Sent nyårslöfte!

Jag har gjort lite efterforskningar på webben om nyårslöften då jag inte kunde komma på ett enda vid vårt senaste års skifte. Jag vet, rätt sent ute, men bättre sent än aldrig.
Jag hittade alla möjliga löften från alla möjliga delar av världen.
Ett som jag fastnade för rätt hårt var en tjej i Irland som lovat att ta ett kort om dagen under hela året för att sedan frammkalla dem och göra ett fotoalbum om det gångna året.

Det bestämde jag mig direkt för innan min realitet slog mig som ett baseballträ i bakhuvudet. Om jag nu skulle ta en bild om dagen under detta år, så skulle nog minst 250 av dem se exakt likadana ut. Vilket vill säga föreställandes mig, i soffan, med datorn.
Och hur kul skulle det fotoalbumet vara att visa för sina gäster, nära och kära?

"Ja, och detta året så gjorde jag... jaaaa... hmmm.... Kaffe någon!?"

Nu låter det som att jag lever världens tråkigaste liv och att jag borde antagligen släpa mig ur soffan och skaffa ett, men så är faktiskt inte fallet.
Nej varför alla bilder skulle föreställa mig, i soffan, med datorn beror endast på att detta året har jag vigt till studier på distans. Inte så glamouröst men nädvändigt.

Varför hade jag inte kunnat få denna underbara idé till nyårslöfte utav denna irländska tjej för tre år sedan?
Då jag precis flyttat till Perth- Australien och då varenda dag var ett nytt äventyr. Vi hade väl iof nån romantisk idé om att vi skulle ta en massa bilder och skicka hem för att dela våra år i paradiset med familj och vänner.
Vi köpte en svindyr kamera som vi tog MAX 100 bilder med på två och ett halvt år och som vi sedan bytte bort. Förvisso mot en mycket bättre, mindre och dyrare variant (Tack Pappa!! ;)) men ändå.

Så då är jag ju tvungen att komma på nåt annat att lova detta år.
Jag bara vägrar köra de gamla klyschorna om träning, spendera mindre pengar eller sluta röka. Nu gäller ju iof inte det sistnämnda för mig längre då jag slutade röka ifjol.
Kanske man borde använda sig utav det löftet ändå så är man ju redan klar! Vad enkelt!
Men nej...

Fick boken "DU ÄGER", skriven utav Mia Törnblom, idag utav min Mor.
Kanske det är någonting sånt som hon predikar som man ska lova. Jag lovar mig själv att skaffa bättre självkänsla i år.
Det är ju inte fy skam!
Tycka mer om sig själv som man är och sluta vara så jävla avundsjuk på alla supervackra, smala framgångsrika jävla människor. Det vore ju skönt!

Eller kanske man inte måste lova nånting ändå!

Jo, en sak kan jag lova efter att ha slängt ett grisöga på tv´n i bakgrunden.

Jag kommer Aldrig under detta år se programmet "Fantastiska Nöjen"!
Huvva!!!
Så, då var det klart!

Grannar

Jag HATAR att bo i lägenhet!
Jag HATAR nämligen grannar!

När man bor i hus så är det en sak, då är de på replängs avstånd, men bor man i lägenhet så är det som att bo i ett stort kollektiv. USCH!
Man måste anpassa sig med allt man gör. Man får inte spela för hög musik, man får inte tvätta sent på kvällen, man får inte bråka, man får inte ha sex för högt, man kan ta mig fasen inte ens spika in en spikjävel i väggen utan att det är någon som kastar mördande blickar på en genom ett fönster nästa gång man går utanför dörren.

I vårt hur har vi en utav de värsta grann karaktärerna som tänkas kan. Den elaka, tjocka bittra gamla kärringen som lever för att klaga och göra livet surt för alla andra.
Hon bor självklart i lägenheten under oss så självklart hatar hon oss mer än alla andra. Fast nu så har det flyttat in ett ungt par i lägenheten under henne som har en hund som ylar nonstop när den är ensammen hemma, så kanske de ligger lägre i kurs än vad vi gör.

Varenda gång jag går ut så står hon och stirrar på mig bakom gardinerna i sitt kök! Så jävla läskigt! Om hon mot all förmodan tagit sig ut ur sin gamla tant lägenhet, så kommer hon aldrig längre än sin inbyggda terass, och varenda gång jag passerar henne när hon huserar där ute så stirrar hon bara på sig med sina läskiga pliriga ögon.
Som den väluppfostrade flickan man är så hälsar jag alltid godmorgon, godmiddag eller godkväll med ett leende på läpparna.
Får jag någonsin så mycket som en reaktion tillbaka. Icke! Hon bara stirrar på mig tills jag gått förbi. Häxa!
Dessutom har hon tydligen utsett sig själv till Vicevärd i vårt hus.
Nyligen har en lapp satts upp på tvättstugedörren skriven i sån där riktigt gammeldags skrivstil som bara riktigt gamla människor använder. Den är knappt tydbar, men när man ansträngt sig en stund och låtit ögonen vänja sig vid kråkfötterna så lyder budskapet:

"Ni som tvättar på kvällarna Ska städa efter er. Rengör filtret med mera. Hälsningar Vicevärden"

Det finns ingen annan i detta hus som kan ha skrivit den förutom hon. Och hon är definitivt inte vicevärd. Jag hade nämligen kontakt med vicevärden för ca en månad sedan angående den ylande hunden två våningar ner, och hon bor i Sundsvall och är aldrig här uppe.

Suck...

Gick ner med soporna nyss och tror ni inte på fasen att två gula lysande ögon följde my every move. Hhhuuuuu.... Häxa!

Hungrig är jag också efter mina fruktansvärda sjukdomsdagar. Jag skulle kunna slå vad om att det är monstret en våning ner som förgiftat mig!

Dags att börja kolla efter hus. I södra Frankrike ;) Niiiiice, and far faaaaaaaar away från "Vicevärden"!

magsjuka part 2

Bibi ville bara säga hej!

Känner mig lite bättre nu faktiskt. Har inte kräkits på några timmar och som det ser ut så får jag behålla en hårdbrödmacka som jag åt för 20 minuter sen. Knock on wood...

Fråga:

Vad i helvete är det med den nya McDonalds reklamen?

Den har nu gått i vad då, en vecka, och det borde nu vara på tiden att komma till poängen!

Vad i hela friden är det med den här jäkla Alain Duchamp? Och jag hoppas verkligen för den här Lovisas skull att det är ett manus hon läser efter. Annars så borde någon kanske ställa upp frivilligt och donera en kromosom till henne.

Nej, de får komma till saken snart! Så det så!

Magsjuka

Nu skulle man ju kunna bli religös. Tydligen så läste Gud mitt inlägg från igår och bestämde sig för att ge mig magsjuka så att jag tappar några kilo.
Tack ska du ha!
Ångrar mig direkt dock. Det finns ju fasen inget värre än magsjuka. Men, men... får väl hålla tummarna att jag tappar nåt hekto på kuppen så att man inte legat döende förgäves.

Nåväl!

Och jag som har så sjukt mycket att göra. Bland annat gå och handla ny kattmat om jag tyder Bibbis mördande blickar rätt.
Får väl springa ner på Konsum mellan ett kräk skåv.

Nu blev det plötsligt Svante Turesson på tvn. Måste akut springa och kräkas igen!!

to be continued...

To diet or not to diet, thats the question!

Som jag nämnt tidigare så har jag helt otroliga vänner.
En utav dem kommer möjligtvis sponsra min resa till Kapstaden! Helt sanslöst!
Nu är det ju inte helt klart ännu men ÄNDÅ!

Men skulle det nu bli så, så är ju självklart livet ändå inte frid och fröjd. Nej så enkelt får det ju inte vara.
Nu uppstår då isf följande problem;
Bröllopsgästerna kommer bestå utav typ 90% modeller!

Så jag har två alternativ.
1. Tok banta i två och en halv vecka och hoppas att jag hinner tappa åtminstone 5 kilo på den tiden.
2. Ta på sig rollen som den knubbiga MEN roliga tjejen.

Hmm...

Borde satsa på alternativ nummer ett. Tok banta och packa med skyhöga klackar.
Ok, visst... jag har varit i modell branchen jag med men det är ett par år sen nu, och jag har lagt på mig åtminstone.. nej jag vill inte ens erkänna min siffra.

Och bara för att plåga mig själv lite till så sitter jag och kollar Top Model. Great!!

Nej nu måste jag lägga all min energi på att komma på roliga samtalsämnen till min Kapstaden resa...

*suck*

Panik

Okej jag har ett enormt problem!

Min bästa vän ska gifta sig på min födelsedag!
Inte för att det är ett problem det där med min födelsedag, utan just det att det råkar vara mindre än en månad dit!
Och hon bor i KAPSTADEN!!

Hur i hetaste h..vete ska jag få tag i pengar till en sista minuten biljett t/r till Sydafrika?
Råna en bank? Ta ett banklån? Vilket är fullkomligt omöjligt när man haft en period där man tyckte att det var onödigt att betala räkningar om ni förstår vad jag menar.

Så betyder detta att jag kommer MISSA min plast systers bröllop!? Hon fyller dessutom 30 bara några dagar innan. &%¤&#%¤#"!

Apa!
Om jag skulle sälja min Cornish Rex katt så skulle det täcka upp för resan dit. Men det betyder att jag måste simma hem och sedan kidnappa tillbaka min lilla bäbis. Alltså inget alternativ.

Undrar hur lång tid det skulle ta att lifta till sydafrika. Lifta med bil så långt det går och sedan gömma sig i lastrummet på nån läskig färja.

Kommer ihåg nån dum bok som man fick läsa på lågstadiet om en liten pojke som åkte med sina föräldrar på bilsemester, klev ur bilen nån stans i mellersta norrland för att hans katt eller nåt rymt, blir kvarglömd och tvingas gå hem genom typ hela sverige.
Hur som hellst.
Enligt den boken, om jag inte minns fel, tog det honom ca tre veckor från punkt A till punkt B, som låg nånstans i södra Sverige.

Så han lyckades mot alla odds ändå ta sig dit han skulle, så då borde väl jag också göra det.
Idag skulle jag nog tycka att den bokens dolda handling var om en stackars försummad pojke, så osynlig inför sina föräldrar att de glömmer honom och låter honom gå hem.
Men, men.
De borde gjort en uppföljare om hur föräldrarna blivit anmälda till Socialtjänsten och den stackars undernärda pojken blir placerad i en fosterfamilj där pappan aldrig är hemma och mamman är vin alkis.
Den skulle då isf ingå i gymnasieskolplanen.

Tillbaka nu till mitt problem!
Hjälp!!
Jag tvivlar på att jag hinner fram i tid om jag ska lifta, och jag lär väl ändå bli våldtagen och mördad nån stans på vägen. Eller såld som slav till nån galning! Nej, det går bort att lifta.

Satsa alla pengar man har för tillfället på V75 kanske och hoppas på det bästa. Eller Triss lotter?

Faan!!!

Dag 1

Så då var man till slut här då; i bloggträsket.
Jag som svurit på mitt arv att jag aldrig skulle bli en bloggare, då det, enligt mig, gör att man omedelbart förvandlas till en blond, hårdsminkad, mode fanatisk tonåring som försöker se ut som en Slitz modell på sin profilbild som tagits på laptopens webcam.
Men sen så tänkte jag häromdagen att så jävla bitter och cynisk kan jag väl omöjligt vara och satte mig vid datorn för att forska lite i ämnet.
Det visade sig att jag inte alls var bitter och cynisk, utan korrekt.
Åtminstone gällande de så kallade "populäraste bloggarna" enligt Aftonbladet, Expressen och andra stora nyhetsforum. Man fick leta riktigt ordentligt för att hitta någonting annat än sidor fylla med glittrande hjärtan, rosa explosioner, urringningar och kändisbilder.

Så då bestämde jag mig för att börja blogga jag med. Så att utbudet blir lite större om man nu mot all förmodan tycker om att läsa om annat än vad en 18 åring i Stockholm rekommenderar för nyans utav rosa dag för dag.

Så!
Det är jag som är Ando, och jag är en helt vanlig 27 årig frisör/stylist som precis som alla andra lider utav neuroser, ångest, taskigt självförtroende och förvirring. Och självklart har jag som alla andra positiva aspekter i mitt liv också.
Jag har en underbar familj till exempel. Fylld med mycket originella karaktärer.
Jag är gift med en underbar man och har enligt mig själv världens roligaste jobb.
Jag har vänner som man kan räkna med i vått och torrt, i fred och krig och som jag skulle gå över lik för, och jag har nyligen blivit med katt.

I min familj ingår även ADHD som sätter en liten extra spännande twist på vardagen. Den ger mig alla möjliga roliga ideér som att tatuera sig lite då och då utan att tänka efter, baka bröd non stop i en vecka som kamin mannen, eller så bestämmer den åt mig att jag måste sova 18 timmar per dygn som en katthona. Den är mycket oberäknelig så vi får väl se hur länge den kommer tycka att det är okej att jag har en blogg. Rätt som det är så tröttnar den och då vill den hitta på nåt annat istället.

Vi får se hur långt det håller, men så länge det väl gör det så kan jag lova att denna blogg kommer vara allt annat än tråkig!

To be continued!